Hejsan! Nu var det länge sedan det blev någonting sagt här. Finns mycket att fundera och och diskutera nu, och var man ska börja vet jag inte riktigt.

Kankse ska ta det sedan sjukhusbesöket... 8.30 befann jag och mamma, som var snäll och följde med på runtkenavdelningen. En lång undersökning med sprutor och spännband stod framför mig. Först så tog hon lite vanliga bilder, och sedan blev det dags att spänna fast plattan på magen för att dra åt så hårt de bara kunde så inte vätskan skulle rinna ner i kissblåsan. Ja, jag kan ju säga att jag lider med dom som levde med modet, va så smal som möjligt med korsett.
Sedan tar lilla söta sjuksköterskan fram den största sprutan jag någonsin har sett. Rädd som jag blev frågade jag om det skulle göra ont. Fick till sar att det skulle kännas lite varmt bara, och farligare än så var det inte heller.
Hundra bilder till togs, och sedan fick jag äntligen gå ut till mamma som snällt satt och väntade i väntrummet...

Vidare till urologen... Ett helt milänjum i väntrumet, och sedan fick vi äntligen komma in.
Inget fel på njurarna, och den nya lilla läkaren ville lägga ner fallet. Hmm, henne tyckte vi inte om, men hon försökte komplitera hennes oangagimang och skicka mig på en undersökning över urinblåsan... Fyyyy! Kan ni tänka er att sticka upp ett rör i urinröret och sedan få se allt på en tv. Här snackar vi inte ultraljud, utan färgtv. Nä fysatan, inte ha det varit min stora dröm att få se hur man ser ut inne i urinblåsan.
Nä, där hittar de inget fel heller, så nu återstår att själva a upp fallet och gå vidare och testa laktos.


Då så, vidare till resten av veckan... Cola beroende, sena mornar, ett par filmer och snart en hemsida färdig. Ja, har hunnit med rätt så mycket under förra veckan. En sväng till akuten blev det också med fröken Linda som fick ont i hjärtat.
Bara det besöket är en hel novell som ingen orkar läsa, eller jag orkar skriva.
Få fatta mig kort, turkar som raggar på parkeringen, unge som nästan spy ner min bil, systerskrckglasöga som önskade att alla var döda, och sist men inte minst herr bränd fot. Måste lägga till hans komentar "Flickor, man kan supa och knarka, men man kan fan inte blanda!"

Till Linda: Om du någon gång känner för att banta, så kan du alltid tänka på foten. fniss


Vidare och åter vidare... Är på praktik på Blinkphoto.se nu. Rologa människor att ha att göra med. Lär mig mycket, och många knasiga funderingar brukar dyka upp på lunchen.
Under gårdagen va det mycket funderingar hur degar vet vad de ska bli för någonting.. Alla innehäller ju ägg, smör, mjöl, socker typ. Kan kanske ha med hur mycket dte innehåller av allt.. Men råkar man misslyckas så kan man ju alltid hoppas på pannkaka ;)

Dagens träning: Delade in tjejerna i grupper för att bygga nya danser.. Jag och fröken red gjorde en egen grup och bestämmde oss för att skapa någon form av jazz... Huva...

Jag: Vore snygt om vi stod i en plog och gör en mjug sido "spark". Du kan få stå längst fram Red och "sparka" framot.

Red gör som hon blir tillsagd.

Jag: Hmm, du borde använda båda armarna för att förfölja benrörelsen istället för en.

Red: haha, ja och jag kan ju anvönda båda benen också.

Jag: Ja det kan du göra om vi håller upp dig på varsin sida.

Damerna försöker, men mitt i allt så upptäcker vi att det saknas ju en på den andra sidan... Nä, man sak inte hålla på med sådana saker när man är rött och virrig...Men lite roligt va det.

Ja, vad ska man mer hitta på att skriva när jag ändå är igång? Har varit så sugen att blogga i flera dagar, och haft så mycket tankar och funderingar att jag glömt allt nu.

Timrå fick i dag brons. Synd att de inte gick längre än så. Jag såg inte matchen eftersom jag var och tränade då, så jag har inte så mycket att kommentera.

Nä, nu blir det snart sängen... 9-18 dagar är jobbiga och tar på krafterna. Imorgon blir det 9-13 på blink och sedan 14-20 ICA och efter det utgång om man orkar vill säga.

Sov gott!