10 juli vaknade jag efter ha drömt en underbar dröm om ett possetivt graviditetstest. Jag började fundera på när jag skulle ha min mens, och upptäckte att jag var sen. Drömmen blev verklighet, även om jag själv inte vågade tro att det var sant förrän efter tre tester gjorda. - En super lycklig Frida! 

 

Kristian var på jobbet och jag ville att han skulle få bli den första som fick veta. Jag ringde och frågade om han hade tid att luncha med mig, och det hade han. Det var fruktansvärt svårt att hålla glädjetjuten och tårarna tillbaka under telefonsamtalet, eftersom jag inte ville berätta över telefonen. Så här i efterhand anar jag nästan att jag lät lite arg för att försöka låta så oberörd som möjligt. Jag ville ropa till hela världen hur lycklig jag var, men än fick det vänta. Kristian skulle bli först!

 

När det väl var dags för lunch mötte jag upp en stressad Kristian. Han gick med millånga steg mot restaurangen och jag som brukar gå fort hade problem att hänga med. "Vänta, jag måste visa dig något!!". Motviligt stanna han upp och tog emot min telefon med en bild av de tre gravtesten. "Vems bild är det här?" frågade Kristian "våran" svarade jag. "ÄR DU VERKLIGEN SÄKER PÅ DET" utbrast Kristian lite halft chokad. - En superlycklig Kristian!

 

Lunchen blev underbar och vi satt och skrattade och pratade länge. Vi skulle bli föräldrar, kan man tänka sig! Men när ska vi berätta för andra? Nej, det får vänta ett tag kom vi överräns om:)