Nu får jag också fresta med en bild på grillad mat! Hjärtat har tillagat underbart god "välkommen hem" mat till mig :) mums!

 

Crp:n hade sjunkit till under hundrasedan igår och vita blodkropparna visade också på bra resultat.

 

Äntligen är nålen utbytt till ett plåster! Nu får jag åka hem, inta soffläge och kurera mig hemma med tabletter istället. - Så skönt!

 

Tusen tack till alla duktiga sköterskor på BB avdelningen på Sundsvalls sjukhus som tagit hand om mig och varit så trevliga! Jag hoppas dock att jag inte kommer behöva komma tillbaka något mer!

 

 

Snart kommer mina älskade hjärtan hit. - som jag längtar efter dom.

 

K tog med Frank hem igår, då jag tycker det är bättre att han är hemma med sin friska pappa, än här på sjukhuset med sin sjuka mamma.

 

Har nyligen haft två läkare och en sköterska här vid ronden. Nu hoppas jag de lägger i en högre växel för att hjälpa mig bli frisk. Fick olika detektiv igår om pumpning, men nu har vi bestämt. En sak i taget! Först ska jag pumpa lite för att bli av med stockningen och infektionen. Där efter ska jag få hjälp med att sluta amma.

När man inte är vare sig sjuksköterska eller läkare själv, är det svårt att hänga med i konversationerna med olika läkare som pratar i mina öron olika "läkarspråk" som för en annan är  näsintill omöjligt att förstå ibland!

 

Hade nyss en sköterska inne hos mig som frågade hur jag mådde osv. Jag sa att jag mår bättre och försökte återberätta lite av vad läkaren sa vid ronden. När jag nämnde crp 12 blev hon förvånad och kilade iväg en stund och kom sedan tillbaka med en liten lapp till mig med mina crp-värden på. 183 ligger mitt crp på nu, så det var lite skillnad från min siffra 12 som jag trodde! Hon förklarade att man normalt ligger under 5, men efter man fött barn brukar det normala värdet ligga lite högre. Så hade det varit 12, hade jag varit frisk inprencip. Den där femman hade jag i alla fall rätt på :) Antagligen så blandade jag ihop crp:n med de andra värderna.

 

Det vårdcentralen mätte och kallade för mina öron crp har jag ingen aning om jag uppfattade rätt eller inte, men troligtvis inte!

 

Men men. Jag känner mig bättre och crp:n (nu med rätta siffror) tickar sakta men säkert neråt från 186 till 183 sedan i torsdags.... Men snälla sjunk fortare!!

 

Jag längtar så mycket efter långa promenader, träna pass på gym, dona i huset men framför allt att umgås och njuta av tillvaron tillsammans med min lilla familj UTAN att må så här!

 

Nu ska jag ta och sova en stund innan det är dags för dropp igen.

 

Herre gu, nu får det vara nog! Jag hoppas ni inte tror att detta är en "tycka synd om mig" blogg, för det är inget jag är ute efter! Vill bara hålla de som är intresserade uppdaterad över vad som händer. Ni andra kan sluta läsa nu. Inte för att någon har klagat, men jag är själv så otroligt less på att skriva dessa tråkiga inlägg!

 

Måndag och tisdag började jag känna mig bättre, men reda på onsdag började jag må dåligt igen. Åkte till vårdcentralen, som jag blivit tillsagd av läkaren att göra om jag blev sämre. Nu hade det spridit sig till andra bröstet och det gjorde fruktansvärt ont!

 

 

På vårdcentralen mättes crp:n till 7 som i tisdags låg på 16. Med andra ord tyckte läkaren det inte fanns något att oroa sig för trotts att det spridit sig. Hon tyckte jag kunde dubbla dosen pencillin,   då jag började ställa motfrågor om varför det spridit sig. Jag kände mig fortfarande inte nöjd med hennes "det ser bra ut"-svar, då provsvaren visade på förbättring men att det spridit sig ändå. Så min fråga var, kan det vara något annat? Fick då en akut remiss till infektion på sjukhuset dagen efter. Det gäller verkligen att ligga på för att få hjälp! 

 

Under natten var smärtan så våldsam att jag inte kunde lyfta upp Frank när han skulle äta. Jag fick väcka Kristian och be honom ge Frank ersättning. 

 

Väl uppe på infektion såg personalen ut som frågetecken över varför vårdcentralen skickat mig dit. En superduktig sköterska tog blodprover på mig, och en läkare skrev remiss till BB-amning.

 

Väl där blev jag inlagd direkt. Crp:n låg nu på 125. För er som undrar så ska den ligga under 5, annars finns det en infektion i kroppen. Det blev dropp igen och Frank fick följa med Kristian hem så jag fick vila ordentligt.

 

Igår skickades jag på mamografi för att se så jag inte hade varbölder i bröstet. Som tur var så hade jag inte det! Men en jäkla svullnad. Dock ville läkaren behålla mig en natt till för att se så att crp:n sjönk.

 

Jag hörde små spädbarn gråta tipp som tätt och saknaden efter Frank blev jättejobbig. Så Kristian kom upp med honom, så han fick sova med mig inatt.

 

Nu på morgonen har crp:n sjunkit till 12. Så nu håller vi tummar och tår för att den inte ska stiga igen! 

 

Så här ligger vi nu, jag och Frank och myser i sjukhussängen. 

 

 

 

Undra om grannen ruvar på en skatt?

 

I förrgår blev jag så otroligt lycklig av att se att hjärtat kom ihåg att ta ut barnvagnen ur bilen innan han for på match. Så jag och Frank tog en snabb promenad runt kvarteret. Passade även på att sopa av infarten medan lilleman sov i vagnen. 

 

Sedan hann vi tyvärr inte mer än in, då jag började må dåligt. Jag tog med mig lilleman in i sovrummet där vi båda somnade i dubbelsängen.

 

En liten stund senare vaknade jag av smärta i bröstet och feberfrossa. "inte nu igen" tänkte jag! Tog Ipren och Alvedon och när hjärtat kom hem tvärdäckade jag och sov större delen av eftermiddagen, kvällen och natten. Hjärtat fick väcka mig när det var dags för mat och amning.

 

Dagen efter hade jag fortfarande feber, trotts att jag tagit både Ipren och Alvedon kontinuerligt. Ringde 1177, och blev ombädd att åka in på vårdcentralen direkt. Kraftig inflammation, penicillin och hem och vila. Snälla, snälla, snälla låt nu detta vara sluter på det dåliga måendet! Jag och Frank längtar efter dagliga promenader och annat skoj!!

 

Frank tackar Mommen och Moffa för de fina 1 månads presenterna! Ett badlakan med sitt eget "Paul Frank"-märke, leksak och en tandborste. - Tusen tack!

 

Hejsan! Det här med bloggandet har inte riktigt varit prio nr 1, sedan lilleman titta fram. Antingen har jag inte haft ork eller helt enkelt inte haft tid.  Men här kommer en uppdatering om den senaste tiden i varje fall.

 

Mjölkstockningen jag fick var hemsk! Men tack vare alla tips jag fick här och på Facebook, så la den sig. - Tusen tack allesammans för er omtanke och alla tips!

 

Jag körde på med vetepåsen, varma duschar, klädde mig varmt på överkroppen och försökte amma så ofta och mycket som möjligt på det bröst som var värst. Sedan var det bara att härda, och visst gick det över :)

 

I lördags var jag feberfri, så då passade vi på att åka upp en snabbis till Solle och hälsade på Franks Farfar, Farmor och Anders. - supermysigt!

 

 

I veckan har vi varit på BVC. Lilleman växer så fint. Är nu uppe i 57 cm och 4510 g. Efter BVC tog vi en lugn heldag hemma hos min mormor. Min morfar kikade även förbi en sväng, så han fick träffa Frank. Så kul att även få höra hur det var när dom blev föräldrar, och hur det var då.

 

 

 

Inatt fick jag feberfrossa. Klev upp, tog en ibumetin och Alvedon, värmde vetepåsen och drog på mig dubbla täcken. - natten blev hemsk även fast lilleman var snäll!

 

Morgonen och dagen fortsatt likadant 38,8 i temp och dagen spenderades i sovrummet. K är borta på jobb så jag fick sköta om lilleman så gott jag kunde från sängen. Känner mig värdelös som mamma, då vi inte gått utanför dörren idag. Tur lilleman också varit sömnig, så han har nog tyckt det varit mysigt att bara slappa tillsammans med mamma.

 

Troligtvis är det mjölkstockning jag råkat ut för, då jag inatt hade ont i brösten och jag har inga tecken på förkyldning eller liknande. Hoppas det går över snabbt så jag kommer upp på benen igen.

 

Är så otroligt less på detta dåliga mående! Är det inte det ena så är de det andra. Är detta straffet för att jag haft en oförskämt bra graviditet? Men nu får det väl ändå vara nog! 

 

Idag blev vårat lillhjärta 3 veckor. Tiden går så fort och han växer så det knakar! Han har redan vuxit 4,5 cm sedan han föddes. Lillhjärtat vårat, vad vi älskar dig!

 

I lördags hade vi besök av Alina, Jonny och deras lilla Jonatan. Supertrevligt att ses! 

 

Idag har bästa Bea, söta Elias och lilla tossiga Cherie varit på besök. Vi åt en tidig middag och sedan blev det en promenad runt kvarterer. Supermysigt! 

 

Ikväll har lilleman fått badat och nu ligger han och sussar gott i sin vagga :) Jag tänkte ta och passa på och se förra veckans avsnitt av lets dance innan det blir dags att sova för min del med. Hoppas ni haft en trevlig dag!

 

 

Imorgon fyller världens bästa myra fyra år, och idag tjuvstartar vi med kalas. Myran och hennes mamma har bakat en jättefin Barbietårta och god var den!

 

Mina älskade hjärtan vad jag älskar er!

 

Det börjar ta fart i sovrummet :) Taklister, lite krimskrams och gardiner som saknas bara. 

 

Vinnarna av gissa förlossningsdatum blev Milla, Morgan, Marie Nässen och Michaela. Alla börjar på M och två av dem fyller dessutom år på det gissade datumet. Grattis till er, och grattis i efterskott till Marie och Morgan! 

 

 

Igår var det full rulle här hemma! Först kom krilles bror och Karin på besök och senare på eftermiddagen kom hela min familj med respektive och barn på påskmiddag. Bara brors son som saknades! 

 

Efter allt besök var vi helt utslagna här hemma. Tror de knappt hann stänga ytterdörren innan jag och lilleman somnade.

 

Idag har lilla familjen varit på en kort promenad ner till mataffären och tillbaka. Senare på eftermiddagen har vi haft besök av min gudmor och Hasse. Vi fick en superfin blöjtårta fylld med paket. Lite roligt att jag inte tidigare hört talas om dessa tårtor och nu har lilleman fått tre stycken :) - Tusen tack!